Tonight i won't be sleeping alone

Nu har Nicolina somnat, det tog en stund. 
Hon hade nästan blivit för trött så hon var gnällig, jag var tvungen att gå in i rummet exakt 8 gånger och vända henne på rygg och lägga tutten i munnen på henne,
jaa, jag räknade faktiskt ikväll. 

Idag har vi inte gjort något speciellt, som vanligt. Jag undrar hur vissa mammor med spädbarn kan ha så späckade scheman varje dag? Hur orkar dom? Hur hinner dom?
Dagarna består ju mestadels bara av att byta blöja, amma, torka spyor, mata, leka, trösta, söva .. men dagarna går ändå så fort. 
Att orka sminka sig, hinna vara social och träffa kompisar samtidigt händer ju inte så ofta, men ändå finns de vissa som hinner och orkar med det nästan varje dag.  
Ett plus i kanten åt dessa mammor! 


Jag sitter bara och väntar på att klockan ska bli runt 23 nu, så ska jag traska iväg till St1 och möta Daniel. 
Jag vet inte riktigt varför, men jag känner mig nervös .. hmm :) 
Endera är det något riktigt bra, eller så är det något riktigt dåligt som kommer hända? 
Jag hoppas innerligt på det förstnämnda.  
Halvvägs mellan tjugo och trettio. Mor, fru, husägare. Studerar Inredningsdesign vid Yrkeshögskolan Novia, målare (ytbehandlare) sedan tidigare. Dagdrömmare, HSP och introvert. Gillar det spirituella och andliga men är inte religiöst troende. Blir glad av styrketräning och snälla barn. Blev mamma som 17-åring och bloggade tidigare om 'mitt liv som ung mamma'. Nu är jag bara en vanlig mamma och bloggen handlar om ett sådant liv.

Fotograf av header: Ellen Kivistö Production