It could be much worse, but still

Jag är lite sorgsen idag. Det kan faktiskt bli väldigt jobbigt, men jag vill inte prata om det så ofta som jag tänker på det. Jag vill inte att någon ska säga att det är mitt eget fel, för det är det inte, det är väldigt komplicerat. Man får ju inga nya kompisar när man bara är hemma, och mammagrupper skulle jag inte kunna gå till varje gång som de hålls, eftersom Daniel tar bilen till jobbet och jobbar tre skift. Och vi vet väl alla hur det blir med hon som kommer när hon kan. Det är helt enkelt inte värt energin när det ändå slutar med några bekanta som man hälsar på i butiken.

Jag vill kunna bjuda hit någon. Någon som är intresserad av att lyssna på mitt skitprat och någon som vill ha tjejkvällar. Någon jag efter ett tag kan slappna av med och ringa till när jag känner för det. Jag saknar en orsak att sminka mig och färga utväxten, att kunna fråga ifall Daniel kan ta hand om barnen eftersom jag ska in till stan på en fika, att skratta åt saker någon (annan än Daniel) berättar, att någon påpekar att jag har en ny tröja och undrar var jag köpt den.

Sen säger mitt andra jag att jag låter patetisk, och att jag inte borde skriva sån här desperat skit här, för det ser ut som att jag bara ber om allt det där. Men det gör jag inte, det är bara såhär jag känner idag.

Jag är bara så grå och osminkad hela tiden, och det känns inte alltid bra. 

Kärlek



Alla borde ha en Joline! Hon måste vara den gladaste babyn på denna planet. Man behöver inte göra annat än kolla på henne och le, så ger hon ifrån sig världens smile och avslutar det med ett litet glädjetjut. Pratar man med henne så håller hon på tills man slutar, hon kan hålla på hur länge som helst! Och hennes ögon, åh hennes ögon, de går inte att beskrivas. De har underbar färg, underbar form, men djupet är helt magiskt. 


Att dissa den friska luften



Vi har helt dissat all sorts utevistelse idag. Temperaturen var inte precis lockande, och det är så otroligt jobbigt att klä på oss alla tre. Joline skriker för hon hatar att bli påklädd, Nicolina gnäller för att hon blir påklädd först och hinner få varmt, och jag gnäller för att jag blir svettig redan innan jag hunnit klä på mig själv. Så jaa, idag sket vi i det helt och hållet.

Istället har vi pysslat. Nicolina har gjort två halsband åt sig själv och jag har hjälpt till, Joline satt snällt och kollade på. Sen har vi storstädat hela lägenheten, så nu är den ren och fin!

Kvällen ska vi ägna åt .. jaa vi har faktiskt inga planer ännu. Nu ska jag i alla fall ta upp Joline och ge henne mat, hon låter inte så värst glad just nu.
Halvvägs mellan tjugo och trettio. Mor, fru, husägare. Studerar Inredningsdesign vid Yrkeshögskolan Novia, målare (ytbehandlare) sedan tidigare. Dagdrömmare, HSP och introvert. Gillar det spirituella och andliga men är inte religiöst troende. Blir glad av styrketräning och snälla barn. Blev mamma som 17-åring och bloggade tidigare om 'mitt liv som ung mamma'. Nu är jag bara en vanlig mamma och bloggen handlar om ett sådant liv.

Fotograf av header: Ellen Kivistö Production