Så himla taggad!!

Omgivningen

Sällskapet

Skorna (jag trivs inte i mina träningsskor (som jag använt typ tre gånger), så om någon vill får de gärna köpa bort dem så jag har råd att köpa nya. Hehe.)

Nu gott folk, nu har jag fått tillbaks motivationen som behövs för att orka lyfta på arslet. Den hittade ju till mig i våras, men försvann på en gång när Daniel fick semester. Nu är jag back on track och jag ska bli så himla snygg har jag tänkt!

Powerwalkade runt Metviken efter lunchen. Stannade vid skeppet en timme och lät Nicolina röra på fläsket lite hon också, sen halvsprang jag hem igen. Bara att gå med syskonvagnen är ju träning i sig, när båda ungarna sitter i är den så tung att lyfta (den har inte svänghjul) så jag måste använda hela min vikt för att orka trycka upp vagnens framända och svänga på den. Jobbigt om man måste gå långt och har bråttom och vill vara fin, men bra om man är ut för att motionera. För svettig, det blir man minsann! Måste ändå ge syskonvagnen applåder. Jag minns så väl när jag var gravid och funderade om vi skulle köpa syskonvagn eller bara en enkelvagn. 90% av er läsare kommenterade att det skulle vara onödigt med en syskonvagn, eftersom Nicolina skulle hinna bli tre år och inte vara i behov av att få sitta när vi var ut och gick. Ojojoj, jag vet inte vad jag skulle göra utan vår syskonvagn. Nicolina går om hon måste, men nog sitter hon gärna bredvid sin lillasyster och chillar istället. Dessutom vill man ju kunna gå utan att stanna vid varje blomma, och det är så skönt att jag kan träna samtidigt som barnen får hänga med. Kunna gå fast till andra sidan stan om jag så vill. Nåja, jag tror ni fattade min point, att jag hade rätt och ni hade fel. Muhaha.

När vi kom hem var jag så på G så jag gjorde alla möjliga benövningar och plankan säkert 10 gånger. Var kommer all energi ifrån? När man inte har motivation så känns allt så jobbigt, men genast när man VILL så då känns det så lätt. Daniel tog bild på mig både framifrån och från sidan, så kan jag kolla sen nästa sommar vilken förändring som skett under året. För nu är jag inte gravid, jag ammar inte, och jag har inga andra problem, så nu jäklar ska jag ge järnet!

Halvvägs mellan tjugo och trettio. Mor, fru, husägare. Studerar Inredningsdesign vid Yrkeshögskolan Novia, målare (ytbehandlare) sedan tidigare. Dagdrömmare, HSP och introvert. Gillar det spirituella och andliga men är inte religiöst troende. Blir glad av styrketräning och snälla barn. Blev mamma som 17-åring och bloggade tidigare om 'mitt liv som ung mamma'. Nu är jag bara en vanlig mamma och bloggen handlar om ett sådant liv.

Fotograf av header: Ellen Kivistö Production