MINA TATUERINGAR

Untitled3
Ååååh jag skrev ett så långt och bra inlägg om dethär tidigare idag, men så råkade jag radera hela skiten. GAAH! Nu blev inte dethär ens hälften så bra som förra inlägget blev, men nåja. Here we go. 

Först och främst måste jag bara säga att jag ÄLSKAR tatueringar. Jag har alltid velat ha tatueringar och kan inte tänka mig mig själv utan. 

tatuering1

Min första gjorde jag tre månader efter att jag fyllt 18. Jag hade fått ett presentkort till Twilight Ink av Daniel och valde att göra bara en liten tatuering, eftersom jag inte visste hur ont det skulle göra. Jag hade sett så mycket fram emot dethär och var så ivrig när det väl var dags.

Motivet står för allt jag gått igenom åren där före. Jag hade blivit medveten om att jag klarar av mer än jag tror och ordet "Strength" sade allt. Jag ville alltid bli påmind om vad jag klarat av och vad jag även kommer klara av i framtiden.

Dethär är den tatuering som jag oftast glömmer bort att jag har, just för att den är på sidan av vänster handled så jag ser den inte så ofta. Men när jag väl ser den (t.ex. när jag står framför spegeln och fixar håret) så blir jag ju påmind och jag tycker lika mycket om den nu idag som jag gjorde då när den blev gjord. 

tatuering2
Min andra tatuering gjorde jag tre månader efter att jag fött Joline. Den finns på vänster arms insida strax under armvecket. Motivet valde jag mest för att jag tyckte det var fint, men även den har såklart en mening bakom. Den symboliserar min frihet, ni vet - free as a bird. Många tycker att man mister sin frihet när man skaffar barn, speciellt som ung, men för mig har det varit tvärtom. Jag har aldrig känt mig friare! Och jag vill aldrig glömma att ta mig den frihet jag är värd. Livet blir ju vad man gör det till. Även det tycker jag är viktigt att komma ihåg, att jag alltid har möjligheten att gå min egen väg och välja mitt eget öde. Sen så älskar jag färgerna! 

tatuering3
Tredje tatueringen gjorde jag i Linköping när jag hälsade på min bästa vän Carro. Den var verkligen en impuls-grej! Vi kom på att vi ville göra varsin likadan tatuering och bokade tid hos närmaste tatueringsstudio. Nästa dag satt vi under nålen. Den står för äkta vänskap och därför betyder den väldigt mycket för mig. Jag har min på högra handled och Carro har sin på vänstra. 

Jag planerar att göra två diamanter till där under i olika storlekar och färger, och de kommer då symbolisera mina döttrar. Just denhär blåa diamanten kommer dock alltid påminna mig om Carro, så om/när den sen får sällskap av två diamanter till så kommer den stå för två viktiga saker.

tatuering4
Fjärde gjorde jag under en enda sittning som tog 7 h. Den var minsann efterlängtad, jag bokade nämligen tid redan ett år före den blev gjord. Först var det tänkt att jag skulle tatueras i januari, men så blev jag ju gravid i september så jag fick lov att flytta tiden till augusti. 

När jag först bokade tiden visste jag inte ens vilket motiv jag ville ha, jag visste bara att jag ville ha en rätt stor. Till en början tänkte jag göra sjöjungfrun Ariel på låret men när jag visade bilden åt tatuerarn sa han att han för bara några dagar sen gjort en precis likadan tatuering åt en annan, och han ville därför inte göra likadan åt mig. Det är jag förstås glad över, för inte vill ju jag heller ha en likadan tatuering som någon annan här i närheten. 

Såhär beskrev jag tanken bakom tatueringen när den var ny: 

Jag har alltid varit lite av en ensamvarg och även om jag hatar att känna mig ensam, så funkar jag bäst då. Jag har alltid känt ett stort behov av någon som "räddar mig", men efter alla svackor, sorg, förluster och gud vet vad så har det alltid i slutändan varit jag själv som dragit upp mig på fötterna igen. Jag kan vara min största fiende men även min största kärlek. Det må låta cheezy, men jag är min egen hjälte. Det vill jag aldrig glömma.

Den "brutala" och aggressiva bilden av Wonder Woman beskriver även mig själv och mitt temperament, min personlighet. Jag ger allt jag har sålänge det går, jag kämpar genom blod, svett och tårar om det så behövs. Inget ska få sänka mig. Det vill jag heller aldrig glömma.



Så det var mina tatueringar hittills. Jag har så mycket jag skulle vilja tatuera in så skulle jag göra allt skulle jag nog vara tatuerad från topp till tå. Fler kommer jag nog skaffa, och speciellt sugen är jag på en sleeve. Någon på benen vill jag också ha, och på ryggen. Jag skulle gärna fortsätta på vänster arm då jag ändå har tre där redan, men hur vet jag inte.  

inspo2
Inspo från Pinterest. 

"Tycker du det är okej att vara fullt tatuerad i dagsläget?"

Menar du då att du tycker jag är det? Isåfall håller jag inte med, jag är inte alls så värst tatuerad tycker jag. Ifall du menar sådär allmänt så tycker jag det är konstigt hur vissa tycker det är stötande med tatueringar. Ifall det är hakkors eller pornografiska motiv så förstår jag, men helt vanliga välgjorda tatueringar tycker jag inte borde störa nån. Det är ju som konst tycker jag! 

Det jag tycker man ska tänka på är att gå till en professionell tatuerare. Visst, det kostar någon hundralapp extra men det är nog värt det när det handlar om något som ska pryda ens kropp för resten av livet. Gå till nån som jobbar med det dagligen, de kan nog helt säkert göra ett bättre jobb än kompisen som just köpt en tatueringsmaskin. Och så slipper du ju riskera få Hepatit C på köpet. 

VAD SKA JAG OCH DANIEL PRATA OM?

Yo yo yo mah ladiees! 

Jag fick värsta städ-rycket ikväll när barnen somnat och Daniel åkt iväg till jobbet. Städade bl.a. micron och duschen som är två av mina svagheter. Micron är alltid full av äckelpäckel och jag vet inte hur många tomma flaskor jag rensade ur duschen. Jag klagar alltid på att det är så stökigt och trångt här hemma, men det är ju inte så konstigt med tanke på att jag aldrig slänger bort saker som inte används! Hur fan ska man lära sig att bli ordningsam som vuxen? Känns inte som att det ens ligger i min natur.

Innan jag går och lägger mig tänkte jag berätta lite om veckans poddavsnitt. De kommande avsnitten kommer va lite annorlunda än de brukar vara. Nu i veckans avsnitt kommer det vara jag och Daniel som pratar, och sen nästa vecka är det Carro och Roberts tur. Pojkarna har inte varit så lätta att övertala men nu när jag skriver dethär så har de ju inget alternativ. Hehehe. 

Imorgon kväll är det dags för inspelning och jag tänkte se ifall ni har några önskemål om vad vi ska prata om? Finns det något speciellt ni vill att Daniel ska svara på? Jag har ännu inte bestämt vad avsnittet ska ha för "tema" så nu är det fritt fram för er att ge mig er åsikt. 

Tack och godnatt! 

14Hey don't hate on the bildredigering, mammor ska inte va uppe såhär sent...


 

VAD VILL JAG BLI NÄR JAG BLIR STOR?

Från och med denhär veckan kommer jag varje dag gå och vänta med iver på postgubben. Det är nämligen så att det nu i början av veckan avgörs vilka som ska bli kallade till massörernas inträdesprov. Amagaaad jag e redan nervös! Haha så jäkla löjligt egentligen. Jag kanske är en av de som inte ens blir kallade till provet.

Många har frågat mig "varför vill du bli just massör?", och då vill jag svara med frågan "varför gick du på t.ex. yrkes eller gymnasie efter högstadiet?

Det många glömmer eller inte vet, är att jag inte har annat än grundskolan färdig ännu. Jag har ingen student eller yrkesexamen, och det ger mig noll jobbmöjligheter. Det är alltså inte endast själva yrket som jag är intresserad av utan även examen. Jag vill (och kom igen, jag måste ju) ha något att lägga på min CV för let's face it - högstadiet ger mig inte många jobb. 

Untitled8
Hösten 2010 var Nicolina 1 år och 8 månader, då la vi henne hos (världens bästa) dagmamma och jag började studera Ytbehandling. En treårig utbildning som jag trivdes bra med. Skulle det inte varit för att jag blev gravid med Joline i februari så skulle jag nog gått färdigt den utbildningen. 

Ibland har jag funderat på att gå färdigt, men jag vet inte riktigt. Jag tycker det känns jobbigt med alla "onödiga" ämnen som samhällskunskap och matematik. Hehe. Tre år är dessutom en lång tid att leva som fattig studerande när man har barn, så jag överväger att ta en snabbare väg som ger samma sorts papper. Jag vet ju ändå inte säkert vad jag vill jobba med, så för mig är det inte så stor skillnad vad jag väljer bara det är något som känns intressant så jag åtminstone får en examen i något

Förutom massör och målare skulle jag även (som typ alla andra som nångång fött barn) kunna tänka mig att bli barnmorska. Men det är en annan historia. 

Halvvägs mellan tjugo och trettio. Mor, fru, husägare. Studerar Inredningsdesign vid Yrkeshögskolan Novia, målare (ytbehandlare) sedan tidigare. Dagdrömmare, HSP och introvert. Gillar det spirituella och andliga men är inte religiöst troende. Blir glad av styrketräning och snälla barn. Blev mamma som 17-åring och bloggade tidigare om 'mitt liv som ung mamma'. Nu är jag bara en vanlig mamma och bloggen handlar om ett sådant liv.

Fotograf av header: Ellen Kivistö Production