VÅR BLIVANDE TVÅÅRING



Tänk, snart är
vår minsting redan TVÅ år! Tänk att vi snart har en tvååring igen, än en gång ska vi få uppleva den härliga tvåårsåldern. Nej, jag är inte sarkastisk, jag tycker faktiskt tvååringar är URJUVLIGA. Så fulla av bus och härligheter. Fattar ännu inte att va olydiga med flit utan testar gränserna på en mild nivå ännu och förstår sig inte på de grovaste hyssen riktigt än. Vill helst av allt va nära mamma, nära tryggheten, trots att de kan gå iväg med bestämda steg på egen hand, för att sen komma tillbaka springandes för att ta mamma i handen. "Mamma kooom".  De kan ligga på marken och vråla bäst de vill, de är ändå hur underbara och oskyldiga som helst ännu. 

 
Min lilla lilla baby. Hur skulle jag beskriva Milou för de som inte känner henne? Det är nog svårt, men jag kan berätta lite kort. 

Hon är en väldigt glad och energisk liten brud. Mycket spring i benen, hoppar jämfota 50% av dygnets vakna timmar, vill följa med Nicolina och Joline överallt. Hon är riktigt deras lilla sidekick! Hon tar efter allt de gör och hur de pratar, så ni kan ju tänka er hur roligt det låter när hon svarar med samma uppgivna ton som vår lilla tonåring gör, när vi ber henne komma hit. "Jaaajaaa mammaa....." ;) 

Hon tycker om nästan all mat, mest tycker hon om ärtor, potatismos, gurka, makaroner med tonfisk, gräddfil, grynost, ost, korv, ris och kyckling... okej ni fattar. Hon gillar allt ganska mycket. (SÅ skönt när man jämför med hur petiga de andra två varit i samma ålder). Fast om hon har ro att sitta ner och äta är en annan femma. Hon har börjat vägra sin matstol, så vi har köpt en såndär matstol för större barn, fast den slipper hon ju ur så många gånger har hon så mycket annat hon skulle behöva få gjort än att sitta ner och äta. Och så andra gånger äter hon upp allt före man själv hunnit sätta sig ner. 

 
Hon sover middagsvila när hon är trött, men det är hon oftast inte när hon vaknat efter 08 på morgonen. Vanligtvis vaknar hon strax efter 07 och då vill hon nog sova nån timme efter lunchen. När hon ska nattas lägger vi henne i sängen, bäddar ner henne, drar igång hennes speldosa och säger "sov gott, älskar dig". And that seals the deal.

Hennes allra käraste ägodel är gullafilten. Hon är den första av våra barn som haft en filt som tröst och trygghet. Sen har hon även en större filt som hon ska ha som täcke när hon sover, en såndär ugglefilt som alla har. Och en gosedjursgris från Ikea, som hon brukar använda som kudde. Hon har en thing för mjuka och gosiga saker. Hittar hon nåt sånt som faller henne i smaken så lägger hon den mot kinden och säger "nåååh gulla". ♥

Vad mer finns det att berätta? Nå, hon älskar att va ute i sandlådan och vill dit redan efter frukost. Hon visar klart och tydligt vad hon tycker och är en riktig pajas. Gillar att stå i centrum, det märks att hon tar efter sin äldsta syster ;) Misstänker att hon kommer bli en Nicolina 2.0. 

 
Hon har ett stort ordförråd men pratar ännu inte i långa meningar. Hon pratar dock mycket och härmar ofta saker vi säger. Hennes favoritsyster just nu är definitivt Joline. Hon vill alltid veta var hon är och är medveten om vilka saker och kläder som är hennes. Joline är den som gör mest hyss här hemma och Milou är oftast med på de flesta. 

Skulle kunna skriva en roman om denna tjej men tror det får räcka såhär. Den 10 maj blir hon två år och jag kan inte fatta att det redan gått ännu ett år. Det var ju nyss hennes födelsedag?! Plötsligt börjar väl hon också skolan. Buuhuu... vill att hon ska va min lilla bebis föralltid! 

 


På andra sidan Atlanten    •  

Stort grattis Milou:)

maria    •  

Nu har så fina barn=).

Anne    •  

Alltså såå härlig er Milou!










Kom ihåg mig?
Halvvägs mellan tjugo och trettio. Mor, fru, husägare. Studerar inredningsdesign vid Yrkeshögskolan Novia, målare (ytbehandlare) sedan tidigare. Dagdrömmare, HSP och introvert. Gillar det spirituella och andliga men är inte religiöst troende. Blir glad av styrketräning och snälla barn. Blev mamma som 17-åring och bloggade tidigare om 'mitt liv som ung mamma'. Nu är jag bara en vanlig mamma och bloggen handlar om ett sådant liv.

Fotograf av header: Ellen Kivistö Production