GULLAFILTENS HISTORIA




Ofta har ju barn något som de finner tröst i, vanligast är väl gosedjur, trasa eller filt. Varken Nicolina eller Joline har haft något som de varit sådär jättefästa vid, de har haft sina favoritgosedjur till natten eller när de sovit borta men inget mer än så. 

Milou däremot, hon har sin gullafilt. Det är en Newbie som jag köpte åt henne när hon var två månader. Jag ville ge henne chansen att ha något från första början som hon hoppeligen skulle bli fäst vid, något som hon skulle finna trygghet i. Varför? För att jag har alltid tyckt det varit så otroligt gulligt med bebisar och barn som har en grej som de inte kan vara utan. Det är så personligt och det är så sött när minimänniskor kan känna så starkt för en viss grej. 

När hon fick filten var hon ju så liten så inte brydde hon sig om annat än att va nära mitt bröst, men den var passligt stor att bädda in henne i och det gjorde vi. När hon ville sova i famnen rullade vi in henne som en tortilla, och när hon somnade på sängen la vi filten över henne. Det var så varmt just då så det räckte gott och väl med endast filten som täcke. 

Jag minns inte när, men i något skede så började man märka att hon blev glad och ivrig när hon fick syn på den, och i något skede började hon lägga den själv mot kinden och såg allmänt gosig ut. Mittiallt var den hennes käraste ägodel och sen dess har hon haft den varje natt, varje middagsvila och varje gång vi kört bil. Den är med överallt! Hon tållar den runt nacken likt en handduk och ser ut som att hon ska gå i bastun. Om man har riktigt tur lägger hon huvudet på sidan och med världens sötaste röst säger hon "Nååh". SÅ bedårande! Mitt hjärta pumpar några extra slag.  ♥



Daniela    •  

Suuper söt :)

Anonym    •  

Vår pojke har också en fleecefilt med ugglor på som är det käraste han äger. Den ska med överallt här hemma och han sover inte utan den, så den ska med till mommo och fammo varje gång vi sover där. På dagis går det utan filt otroligt nog










Kom ihåg mig?
Halvvägs mellan tjugo och trettio. Mor, fru, husägare. Studerar inredningsdesign vid Yrkeshögskolan Novia, målare (ytbehandlare) sedan tidigare. Dagdrömmare, HSP och introvert. Gillar det spirituella och andliga men är inte religiöst troende. Blir glad av styrketräning och snälla barn. Blev mamma som 17-åring och bloggade tidigare om 'mitt liv som ung mamma'. Nu är jag bara en vanlig mamma och bloggen handlar om ett sådant liv.

Fotograf av header: Ellen Kivistö Production