06 Jun
21.47

SNART ÄR DET MIN TUR ATT FIRA



Helgen flög förbi och inte ett enda examenskalas har vi varit på. Istället har vi njutit av att jag var ledig i lördags och att Nicolina fått sommarlov. Barnen har lyxen att få vara med min mamma (som bor hundra meter i från oss) i sommar när Daniel jobbar och jag har praktik, så de får vara lediga precis hela sommaren. Daniel får semester tredje veckan i juli (?) och jag har i år valt att inte ha nån semester alls från mitt jobb.

Dessutom har jag valt att inte va ledig från skolan heller, utan istället göra färdigt praktiken under sommaren. Men jag måste medge, nog skulle det sitta fint med mera jobb = mera pengar i sommar! Fast jag prioriterar faktiskt skolan högre just nu. På detta sätt blir jag färdig redan i slutet av augusti, istället för i höst/vinter. 

Jag tror många inte ser på en examen på samma sätt när man är vuxenstuderande, som när man är ungdom. Jag uppfattar det som att folk inte ser det som en lika stor grej, och för de som har en/flera examen från tidigare så förstår man ju att det kanske inte är nåt man ställer till med stor fest för.

Men för mig så känns det förmodligen lika stort som för ungdomarna som blir färdiga. En yrkesexamen är något jag önskat så länge, och det har i flera år varit en dröm. Varje år denhär tiden har jag känt mig så efter, så utanför, och när jag föreställt mig att jag skulle gå i skolan och skaffa mig en utbildning har det nästan känts omöjligt. Hur skulle jag orka va närvarande? Jag har aldrig tyckt om skolan, alltid haft rätt dåligt betyg och efter att jag fick barn började det kännas ännu mer hopplöst att ta sig dit. 

Och jag måste erkänna, i början var det jävligt tungt. Då när allt ännu var framför mig så kändes varje dag som en liten kamp. Så många dagar som jag bara ville skita i att åka dit. När huset såg ut som ett bombnedslag och jag stod i köket och rev tapeter ännu 23:30, då lutade det nog mot att stanna hemma från skolan nästa dag. 

Men jag bestämde mig för att använda min envishet till något positivt, och sätta min energi och mitt jävlaranamma på prov. Efter de första 2-3 tunga månaderna la jag på skygglapparna och fokuserade bara på målet, och att ta mig dit så snabbt som möjligt. 

Och nu snart är jag där, vid mållinjen. Nästan ett år tidigare än det var tänkt från början. Nu är det jag som snart får ställa till med examenskalas, och jag kommer inte snåla med firandet. Tänker inte låtsas som att det inte är en så stor grej bara för att jag borde ha haft en examen redan. Detta är något som jag gått miste om när jag blev mamma så tidigt, och de där papprena betyder garanterat ännu mer för mig nu än de skulle gjort för sex år sen. 
 








Kommentarer

klart att en examen ska firas oavsett när! =) man ska va stolt över de man ha gjort, lycka till!

» Tina

Så himla bra jobbat av dig! Du är grym som kämpat på! 🎉🌼🌼

Svar: Tusen tack! <3
JANINA NYLUND

Du ska va såå stolt över de sjölv! Hande utbildningen e int na lätt, å att du har klara an fast du har 3 bån + jobb e otroligt imponerand! :)

Svar: Oj tack så myki!! :)
JANINA NYLUND

Gör du helt rätt i!! Så som du har kämpat så ska du för katten fira!

Svar: Tack! Det tycker jag också :)
JANINA NYLUND

Klart det inte ska sparas på firandet! Om inte annat så är det ju svårare att ta examen när man har ett helt liv utanför! BRA JOBBAT!! :D

» anna

HEJ! kan man inte få recept på pajen. ser SJUKT god ut!
KRAM

» Tanna

Jag har själv studerat kvällstid och jobbat heltid + deltid ensam med egnahemshus och barn. andra yrkesutbildningen på g nu självklart att det ska firas! Att studera som vuxen med ett vuxet liv är ingen dans på rosor!


Kom ihåg






Trackback
Start