01 Jan
16.51

SLUTET AV MITT HITTILLS VÄRSTA ÅR

Nu är 2016 äntligen över och jag har nog aldrig längtat så mycket efter ett nytt år, som jag gjorde mot slutet av det året. Det var allt annat än ett bra år för mig, för trots allt jag åstadkom och alla fina stunder och dagar, så var året i det stora hela ett förjävligt år. 

Ser jag tillbaks på året så sprang jag ständigt i en psykisk motvind och visste inte hur eller om jag skulle bli mig själv igen. Jag lade all min fokus på skolan och renoveringen första halvåret, hade siktet på att bli färdig och hur jobbigt det än var vissa dagar så fanns det inget som skulle stoppa mig. Jag skulle bli färdig i augusti, punkt slut. 

Under hela vårvintern var det bara skola och renovering som gällde och i maj blev jag färdig med sista rummet i huset, då hade jag ytrenoverat alla rum med start i augusti 2015. Under sommaren jobbade vi med trädgården och husets utsida, och jag var på praktik vid ett bilmåleri hela sommaren. Blev klar i augusti, som jag hade bestämt ett halvår före.  

Sen var det som att min kropp stängde av helt och jag blev snabbt riktigt deprimerad. Jag hade inget "mål" att fokusera på längre och just när jag trodde att livet skulle vända till det bättre, så blev det helt tvärtom. När jag hade varit borta och kom hem hände det flera gånger att jag föll ihop på hallgolvet och bara grät hejdlöst. Jag hade stunder när jag fick panikångest som gav mig smärta i bröstkorgen och hjärtklappningar. Hyperventilerade gjorde jag också. 

I september var jag på healing och fick veta hurdant skick min andliga kropp var i. Det är helt klart det bästa jag gjort på hela året, jag fick upp ögonen för Auratransformation och insåg direkt att det inte fanns något annat alternativ. En vecka senare genomgick jag min AT. 

Där och då vände allt och jag blev som en helt ny människa. Tack vare det slutade mitt år lyckligt, om man bortser från att jag troligtvis fått magkatarr p.g.a. all stress jag känt de senaste månaderna. Sen augusti har jag jobbat på två extra ställen och allt extra spring har gjort mig riktigt stressad. Nu har jag dock bett om att få slippa det där extra så jag hoppas det hjälper. Har mått illa och saknat aptit i flera veckor så jag börjar bli rätt trött. Har fått klart för mig nu att det inte går att hålla på hur länge som helst med nåt som man inte vill göra och som gör en stressad, oavsett om andra klarar av det galant. 

Här är några bilder som jag hittat i bloggarkivet från 2016, med några enstaka citat: 
 
 
"Ska inte ljuga, jag känner mig faktiskt stressad när jag inte jobbar med renoveringen varje kväll men jag måste bara acceptera att det är okej att låta det ta sin tid. Med så mycket annat på agendan så är det helt okej ifall det tar längre än det "borde" göra. Vill inte bli avskräckt heller, så lika bra att låta bli de kvällar när det verkligen tar emot. Det är dock lättare sagt än gjort eftersom jag ofrivilligt har grym press på mig själv, speciellt när det gäller renoveringen."


"Sen när personer (till och med vissa i vår närhet) kommenterar nedlåtande kommentarer på bloggen (för här kan man va anonym tror vissa) om att det är vansinnigt att få barn så ung och herregud du har ju inte ens nån utbildning eller ordentligt jobb ännu så önskar jag att de kunde förstå vilken jävla stor del av mitt liv som jag offrat frivilligt för mina små. Jag har valt att ge dem syskon utan alltför stor åldersskillnad istället för att bli klar så snabbt som möjligt med mina studier. Vi har levt fattigt hittills ja, men vad gör det om 15 år när de har varandra? Skulle vi bara fått Nicolina skulle jag blivit klar med skolan för tre år sen och haft ett hyfsat heltidsjobb i tre år redan. Mycket mer än så skulle jag inte hunnit åstadkomma. Istället har jag hunnit få två barn till, ett deltidsjobb sen tre år tillbaks och nu snart en utbildning som borde tagit två år men som jag efter alla omständigheter lyckas få klar på mindre än ett år. Och jag är bara 24 år ännu. 

Så säg mig, på vilket sätt har jag misslyckats?"



"Vi kanske inte har ett städat hem ens två dagar av sju, vi kanske inte har de mest inpräntade reglerna och vi kanske inte är de noggrannaste på att se till så barnen städar efter sig. Vi kanske inte är ute och leker varje dag efter jobb och skola, vi kanske inte orkar ha någon skamvrå eller poängtavla. Vi kanske inte är rika, vi kanske kan ha 20 euro när det kniper och ändå känna oss tacksamma för att vi lärt oss den hårda vägen hur man överlever. Vi kanske inte har så bråttom med att Milou ska bli blöjfri, vi kanske inte har något emot att köpa blöjpaket ett halvår till för att vi har avvänjt dom andra två på sommaren. Vi kanske inte gör saker och ting på ett visst sätt som andra tycker vi borde, och vi kanske inte bryr oss i hur alla andra gör heller. 

Kanske vi nöjer oss med att vi har kärlek i överflöd, att barnen älskar, värdesätter, och tar hand om varandra. Kanske vi kan leva i vardagligt rådd, och slösa tiden på viktigare saker. Som att äta middag i 60 minuter, och se på hur kärleken lyser igenom, när de kramas och pussas mellan tuggorna. 

För det här är kärlek, det här är livet."




"Ni förstår inte hur avundsjuk jag varit varje vår som det nalkats skolavslutningar och examensbjudningar, jag har känt mig så utanför och... ja, värdelös ibland, som inte ens haft något så "självklart" som en grundexamen. Men NU har jag! Och jäkla stolt är jag över att ha skaffat mig det trots tre barn, husrenovering, jobb och utan att nån faktiskt tvingat mig till skolan (hehe). 

Så nu har det kapitlet i mitt liv nått sitt slut och jag har knappt hunnit förstå det själv innan nästa kapitel börjat. Nu kommer jag börja jobba fler timmar i veckan och så småningom hittar jag förhoppningsvis ett jobb som känns mer jag och som jag gladeligen går till på heltid."

 
"Men ja, ett höstbröllop alltså. Känns faktiskt riktigt riktigt bra. Varje höst tänker jag samma sak, att det skulle va himla fint att gifta sig bland alla gula löv."

 

Julen gick hur bra som helst utan tomte, och Nicolina fyllde 8 år på juldagen. Vi firade in det nya året med min syster Josefin + hennes pojkvän Jonathan och det blev en riktigt bra avslutning/början. Nu är jag supertaggad på det nya året och allt det har att erbjuda. Har aldrig tidigare varit så glad över att ett nytt år börjat, och aldrig har jag känt så starkt att det kommer bli annorlunda. Jag är övertygad om att det kommer bli ett riktigt, riktigt bra år! ♥








Kommentarer

Du har inte misslyckats. Du har följt det som känns rätt för just dig och istället valt den vägen. kramiz<3

Svar: <3 <3 <3
JANINA NYLUND

Tack för att du skriver, du är en sån bra förebild på så många sätt för mig som kämpar igenom sista året i gymnasiet tillsammans med körkort osv. Följt dig sen jag var 13 år och snart fyller jag 19, under i princip hela mig tonårstid, och jag tycker du är så fantastisk som fick Joline när du var lika gammal som jag är idag. Tack Janina

Svar: Tack!! Det finaste jag som bloggare vet, är att vara någons förebild. <3
JANINA NYLUND

» Nina

Du är grym!! :)

Svar: TACK! <3
JANINA NYLUND

» Erika

Så himla himla bra skrivet och det känns både äkta och ärligt. Jag önskar dig ett gott nytt år och att 2017 blir så bra som du önskar. Stor kram!

Svar: Tack snälla <3 Detsamma önskar jag dig! Kram!
JANINA NYLUND

» Anne

Vilket fint inlägg! Är en beundrasvärd egenskap att kunna känna passion och vara engagerad, ta vara på den! Även om det kan ge jobbiga studer också förstås. Gott Nytt År!

Svar: Tack snälla! Gott Nytt År!
JANINA NYLUND

Jag har följt dej ända sedan Nicolina var bebis, och har alltid sätt upp till dej. Du är en bra förebild för många!! Du är en tuff brud som har 3 vackra barn! Jag är stolt över dej hur mycket du har gjort och åstadkommit i ditt liv. Ta hand om dej.

Svar: Men vad fint skrivet! Tack kära du <3 Din kommentar åkte rakt in i hjärtat! :)
JANINA NYLUND

» Lill

Jag tycker du och ni är fantastiska! Fin familj som jag nästan tycker jag känner. Underbara ni!
Kram

Svar: Oj tack! <3 :)
JANINA NYLUND

» Carro

Du har inte misslyckats nånstans! Du har gjort det som känts rätt i hjärtat och det är sånt man aldrig ångrar i efterhand. Du är en fantastisk mamma och en underbar vän. Har alltid sett upp till dig och kommer alltid att göra. Älskade Janina! <3


Kom ihåg






Trackback
Start