13 Nov
23.37

EN ALLDELES UNIK LYCKA

En jul när jag var liten fick jag en docka som fick namnet Simba. Han blev väldigt viktig för mig. Det fina som gjorde att Daniel var min bästa vän, var att han inte hade något emot att leka det som många kallar "flicklekar". Vissa dagar klättrade vi i träd och lekte spioner, andra dagar lekte vi med mina ponnyhästar, barbiedockor, och Simba såklart. En mörk vinterkväll klädde jag på Simba och tog med honom ut i snön. Jag tror det var första gången Daniel skulle träffa honom, jag minns att jag var lite nervös att han skulle tycka att jag var löjlig. Men det gjorde han inte, såklart. Det gjorde han aldrig för han var inte som alla andra pojkar. Simba var helt okej tyckte han, och han hade inget emot mitt förslag - att leka 'mamma pappa barn'. Så det gjorde vi där på stenen, och jag minns ännu idag känslan, LYCKAN att få leka just den leken med min favoritperson. Och tänk att jag idag, har fått möjligheten att berätta denna historia åt våra riktiga barn, som idag leker 'mamma barn' på just den där samma stenen.

 






08 Jul
08.56

IGÅR FIRADE VI VÅRA 9 ÅR

Igår var det ingen vanlig dag, för igår var det vår dag! Vår årsdag och vår förlovningsdag. 9 år som par, 8 år som förlovade. Vi kom oss iväg utan barn till stan några timmar och gjorde det vi båda gillar mest, gymmade och åt pizza efteråt :) 

Grattis till oss som stått ut med varandra genom vått och torrt! ♥

 






27 Jun
11.23

SOMMARENS BÄSTA HELG

Så underbar midsommaren har varit! Min syster och hennes pojkvän har övernattat hos oss över helgen och vi har bara njutit här hemma på berget. Mat hos mamma, sena kvällar, sol och regn och en massa mys. En oförglömlig helg helt enkelt, och jag tycker att bilderna får tala för sig själva. 

 
 
 
 

 
 

 

 

 
 
 
 
 






07 Jun
15.48

BACK AT IT

Idag blev det en kort dag i måleriet, redan kring klockan 11 fick jag åka hem. Jag ville hitta på nåt roligt och hälsosamt åt hela familjen när Daniel dessutom jobbar kväll denna vecka, så vi bestämde oss för att fara till sportplan och röra på oss lite. 

Daniel ska delta i årets Tough Viking i höst så han (som inte tränat regelbundet på över ett år) är i full färd med att träna inför det nu. Han är ut och springer i skogen i stort sett varje dag och tränar styrka. Själv har jag tappat glöden helt den senaste tiden (igen... man ska fan aldrig ta en paus för då blir man lat!) men nu när han kommit igång igen så kan ju inte jag va sämre. Jag är en sån som riktigt lätt blir påverkad av andra människor, så är Daniel aktiv så blir jag automatiskt det också. Det smittar av sig! 

Idag körde vi både intervaller och styrka. 





Det är hemskt hur snabbt man blir ur form när man inte tar hand om kroppen. Konditionen är förfärlig och min hållning har börjat skrumpna ihop igen. Jag har svaga ben, svaga armar och svag rygg. HELA JAG är svag! Och så vill jag verkligen inte ha det, för jag mår så mycket bättre när jag håller igång och känner mig stark. 

En fördel med att va ung förälder ska ju va att man orkar hålla igång och leka med barnen, men sanningen är nog den att det gör man inte fastän man är ung, ifall man inte rör på sig och jobbar med musklerna. Visst, sålänge barna är små kan man bra springa runt med dem, men att jaga en sjuåring och försöka ta fast henne, det är inte lika lätt. Nicolina springer nästan lika snabbt som mig nu och hennes uthållighet är ju tusen gånger bättre än min, så det blir liksom inte så roligt för henne när det inte ens blir en utmaning att springa undan. 




Det var helt perfekt att åka dit hela familjen, fattar inte varför vi inte gjort det tidigare?! Barnen sprang runt och tränade på sitt eget sätt, lekte i längdhoppssanden, Milou hade med sin balanscykel och det var som himmelriket för henne att få cykla runt där på banan! Och jag och Daniel kunde träna samtidigt, tillsammans

Tror nog ni kommer hitta oss där rätt ofta i sommar. 








Start