MITT LAND, MITT LAND, MITT GRÖNSAKSLAND

 

Jag har hunnit göra både det ena och det andra hittills i sommar. Planterat blommor lite här och var, hunnit glömma bort var exakt jag planterat och rensat bort det som jag då sen trott varit ogräs. Målat om Joline's cykel, och gjort en egen sänggavel. Det som jag dock är mest nöjd över är mitt grönsaksland. Milou har hängt med som en hjälpande hand genom processen och här ovan ser ni henne i slutet av maj när det äntligen började bli tillräckligt varmt för att våga sätta ner något i jorden. 

Jag hade faktiskt hunnit glömma bort hur det såg ut där bakom garaget när vi flyttade in. Trodde inte jag hade hunnit fotografera just där före vi rev upp allt buskage, men till min glädje hittade jag några före-bilder ikväll. Så här ska ni nu få en redovisning.

 
 

Juni 2016. Ett orört, blivande grönsaksland. Vid detta tillfälle var det dock bara en dröm jag hade, var osäker på ifall det skulle gå att plantera något där bland alla buskrötter. I augusti rev vi upp alla de olika buskarna som fanns där på mitten. 


 

Juni 2017. Här hade det redan hänt en hel del och jag som vanligt, var så ivrig så jag glömde dokumentera i bild. Här hade jag hunnit gräva upp marken och planterat jordubbar, sallad, morötter och potatis. 

 

Fräsch trädgårdsjord på, nu var det bara att vänta...

 
 
 
 
 

Idag den 13 juli 2017 ser det ut som ovan. Barnen tycker det är minst lika kul. Jag vet ju egentligen inte ett skvatt om varken hur man gör ett grönsaksland "på rätt sätt" eller hur man får något att gro, men tydligen kan man lyckas med lite hjälp av Google. 

Det jag har gjort är alltså:
Rivit upp alla buskar, grävt upp gräsmattan och sållat bort alla grästorvor och ersatt med ny jord. Sen har jag satt ner jordgubbarna, sått morötterna och salladen och till sist satt ner potatisen. Och grävt ner plankor runtom så att barnen ska veta var de får gå, vilket visat sig att inte haft någon större betydelse... ;) 

Det känns som den perfekta platsen att odla på eftersom solen når dit alldeles lagom mycket varje dag och garaget skyddar mot den kalla nordanvinden. Det finns ännu plats att odla lite till, så nu när jag vet att jag kan så kommer jag nog göra grönsakslandet ännu större nästa sommar. 

NÄR MAN ÖVERTRÄFFAR SIG SJÄLV

Idag känner jag verkligen att jag hunnit ta vara på dagen till max. Började med att ha klockan på väckning vid 07:30, kom mig ur sängen vid 08 och kokade gröt åt mig innan jag begav mig ut i motionsspåret på powerwalk/löpning. Jag har aldrig varit nån löpare och konditionen är riktigt kass, men jag vill verkligen få bättre kondis så jag försöker springa längre för varje gång jag är ute. Jag märker snabbt skillnad när jag väl sätter igång (har försökt träna upp konditionen en gång tidigare men blev sen gravid med Milou och därmed sängliggande i 9 månader) och redan nu, efter bara tre gånger i spåret så springer jag redan längre sträckor åt gången. 

Så det blev närmare 7 km, sen när jag kom hem var klockan ännu bara 10 och då körde jag direkt ett armpass. Sen lunch, och efter att Daniel åkt iväg till jobbet satte jag igång och grävde upp några buskar. 



Buskarna som står där på rad har stått där i många, många år, och när vi flyttade in var de åtminstone tre gånger så höga som de är nu. När vi flyttade in klippte jag ner dom så det skulle bli mer öppet, men tanken var nog att de skulle bort helt och nu när vi ska fylla ut gården så var det ett måste. 

Trodde verkligen inte jag skulle få upp dem när de stått där så länge, men jag överträffade mig själv och grävde upp alla förutom en innan det började ösregna. Älskar känslan när man klarar av något som man inte trott man ska göra! Jag var så inställd på att Daniel skulle få ta sig an den uppgiften, så när jag väl fått upp första och gav mig fan på att alla skulle bort så flödade adrenalinet och nån skulle verkligen behövt filma mig just då, haha! Ojoj. De skulle ju nog förmodligen behövt grävas upp med grävmaskin så att man skulle få bort alla rötter, men så dyrt som vi hört att det lär ska vara så gör vi nog på detta viset och kör bara över det som växer upp med gräsklipparn sen. Man e väl inte miljonär heller. 


Såhär ser det ut när man kollar ut från vardagsrummet på andra våningen. Som ni ser så är det inte mycket till gräsmatta, och ännu mindre var det förut när de där buskarna fick växa fritt. Nu ska vi fylla ut gården (som går ända ner till vägen, typ) ungefär tre meter utåt (på bilderna syns trädgårdsbråte som vi redan slängt dit som utfyllnad), så blir det lite mer space åt kidsen. Daniel ringde och beställde utfyllnadsjord förra veckan och det borde ha kommit i måndags, men ännu har vi inte sett skymten av nån jord. Så det blir väl att ringa igen imorgon och se vart det lämnat. 

Vad har jag hunnit göra mer? Nå, barnen har haft pyjamasparty och så har jag lagat proteinglass åt mig och Daniel. 

Det känns nog som en väldigt bra dag det här! Är ännu helt i extas över att jag fick upp buskarna själv, haha. Alldeles klarpigg och redo att gå ut och gräva upp några fler.

Och så har jag ju herregud blivit moster igen! Till en liten knodd som kom några veckor för tidigt. Trots omständigheterna mår hon och min syster bra, tack o lov. Så några glädjetårar har jag även hunnit fälla idag. ♥

 

SENASTE TRÄDGÅRDSPROJEKTEN

Just det ja, jag lovade ju att visa er två små projekt som vi fått till här i trädgården. Det finns ju nog att göra både mindre och större åtgärder och dessa gjorde vi under förra veckoslutet. 

Först ut har vi en liten grej som gjorde stor skillnad. Vi tog bort betongplattorna framför trappan, för att de kändes så 80-tal och inte det minsta hemtrevliga. Att först ha grus, sen de där plattorna före trappan, det såg så.. råddigt (?) ut, om ni förstår hur jag menar. 


Med bara grus framtill trappan ser det mer städat och välkomnande ut tycker jag. Sen ska vi ju måla trappan samtidigt som vi målar stenfoten, så börjar det se ännu fräschare ut. Och fylla på med mer grus i den övriga grusgången och på infarten. 

Där på sista bilden nere till höger ser ni att de börjat på med det andra projektet, nämligen detta...




Något som ser ut som en gräshög, som nångång i tiderna varit en plantering (?). Det fanns tidigare stora vildvuxna rosenbuskar som hängde ut väldigt långt (hängde över gräsmattan och tog kål på gräset, ni ser ju den kala fläcken som bestått av mossa. Det kom bort när vi räfsade.) Det fanns även en gran där ovanpå som jag sågade ner förra veckan. Den + rosenbuskarna gjorde att gården här uppe kändes väldigt igenväxt och inte så öppen och luftig som vi önskar. 

Så jag sågade som sagt ner granen, och Daniel grävde upp rötterna till rosenbuskarna (som vi klippte ner ifjol), sen grävde jag upp allt ogräs och skrapade bort all jord från stenarna som fanns där under. Spolade av stenarna och la dit lite ny jord och VIPS, så hade vi en stenplantering. Ska plantera olika blommor där i jorden men har inte hunnit med det ännu. 



Det ser ju mycket trevligare ut nu. Nu gäller det bara att så nytt gräs där runtomkring så blir det riktigt bra. 

Så att, så att. Nu har vi bara resten av gården kvar! ;)
Halvvägs mellan tjugo och trettio. Mor, fru, husägare. Studerar Inredningsdesign vid Yrkeshögskolan Novia, målare (ytbehandlare) sedan tidigare. Dagdrömmare, HSP och introvert. Gillar det spirituella och andliga men är inte religiöst troende. Blir glad av styrketräning och snälla barn. Blev mamma som 17-åring och bloggade tidigare om 'mitt liv som ung mamma'. Nu är jag bara en vanlig mamma och bloggen handlar om ett sådant liv.

Fotograf av header: Ellen Kivistö Production